En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen präglas av aktualitet och bred täckning av samhällsfrågor.
Dagstidningar spelar en central roll i den svenska mediernas landskap, med rötter som sträcker sig tillbaka till 1600-talet.
Vad definierar en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Bred täckning av världen och samhället. |
- Svensk lag kräver minst veckovis utgivning med nyheter eller opinionsbildning, enligt Wikipedia.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka, via NE.
- Begrepp som sexdagarsutgivning eller sjudagarsutgivning förekommer ofta.
- Etymologiskt från 1780-talet, betyder daglig regelbunden utgivning.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Engelsk motsvarighet är daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Minst utgivning Sverige | 1 gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | 2 gånger/vecka | NE |
| Kärnfeatures | 4 kriterier | NE |
| Etymologi | 1780-tal | Wiktionary |
| Utgivningsformer | Sex-/sjudagars | Wikipedia |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
| Format exempel | Broadsheet 600×380 mm | Wikipedia |
Hur har dagstidningarna utvecklats i Sverige?
Tidiga pionjärer på 1600-talet
De första dagstidningarna i Sverige kom på 1600-talet. Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar.
Historisk bakgrund: Denna tidning markerade början på regelbunden nyhetsförmedling i landet.
Växt under 1700- och 1800-talen
Antalet tidningar ökade på 1700-talet. 1776 kom Dagligt Allehanda som första sjudagarsutgivning.
På 1800-talet växte pressen starkt och bidrog till demokratiseringen. Exempel är Dagens Nyheter från 1864 och Göteborgs-Posten från 1863.
Vad är statusen för dagstidningar i Sverige idag?
Sverige har cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel bär ”tidning” i namnet, enligt Språktidningen.
Störst är Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk med 416 500 exemplar på vardagar 2006. Expressen, oberoende liberal, nådde inklusive GT/Kvällsposten 326 000.
Upplageminskning: Trots färre läsare behåller svenska tidningar hög upplaga globalt, men TV och internet påverkar.
Broadsheet-formatet (600×380 mm) har delvis ersatts av tabloid, enligt Wikipedia om svenska dagstidningar.
Viktiga milstolpar i svensk dagspresshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar, via Wikipedia.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda som första sjudagarsutgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 2006: Upplagor för Aftonbladet och Expressen noteras.
Etablerade fakta kontra osäkerheter om dagstidningar
| Etablerat | Osäkert eller varierande |
|---|---|
| Svensk definition: Minst 1 gång/vecka | Internationell gräns: Ofta 2 gånger/vecka, men varierar |
| 4 kärnkriterier: Periodicitet m.m. | Exakt antal tidningar: Cirka 150 |
| Historia från 1645 | Aktuella upplagor: Minskande, men höga globalt |
| Etymologi från 1780-tal | Framtida format: Broadsheet fasas ut delvis |
Bakgrund och betydelse av begreppet dagstidning
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”, inte periodicitet, enligt Janolof Bengtsson.
”Dagstidning” uppstod på 1780-talet för daglig utgivning. Engelsk översättning är daily newspaper, via Cambridge Dictionary.
Källor till information om dagstidningar
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen förblir en hörnsten i svensk samhällsinformation, med fastställda kriterier, rik historia och pågående anpassning till digitala medier trots utmaningar.
Vad krävs för att en publikation ska kallas dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka.
Vilka är de fyra kännetecknen för dagstidningar?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
När startade den första svenska dagstidningen?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
Vad betyder ordet ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet eller underrättelse.
Vilka är Sveriges största dagstidningar?
Aftonbladet och Expressen, med höga upplagor 2006.
Vad är broadsheet-format?
600×380 mm, delvis ersatt av tabloid. Las mer hos Australiainsight.
Du vill inte missa
Nintendo Switch Super Mario – Allt Du Behöver Veta
Hårda och mjuka vokaler – Ramsor, övningar och stavningstips
TUI Blue Village Pascha Bay: Familjehotell i Konakli, Alanya
Hjärtklappning när jag ligger ner – Orsaker, risker och råd
Vad är Klockan i Sydkorea – Aktuell Tid och Skillnad mot Sverige
Magnus Carlson Weeping Willows familj: Fru, barn, liv i Ås
