En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och utkommer regelbundet. I Sverige krävs enligt lag minst ett nummer per vecka. Begreppet omfattar tidningar med nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning.
Dagstidningar har spelat en central roll i samhället sedan 1600-talet. De strukturerar information och åsikter för allmänheten och präglas av aktualitet och bred täckning.
Trots digitala medier behåller svenska dagstidningar höga upplagor internationellt sett. Exempel inkluderar Aftonbladet och Expressen med hundratusentals exemplar på 2000-talet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning, minst veckovis i Sverige. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld. |
- Skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
- Inkluderar löpsedel och bilaga enligt svensk lag.
- Internationellt minst två nummer per vecka.
- Hyponymer som morgontidning och kvällstidning.
- Synonymer: dagblad, avis, nyhetsblad.
- Belagt i svenskan sedan 1780.
- Störst: Aftonbladet (416 500 ex., 2006).
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Minsta utgivning Sverige | 1 gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst 2 gånger/vecka | Wikipedia |
| Första belägg | 1780 | Wiktionary |
| Första tidning | Ordinari Post Tijdender 1645 | Wikipedia |
| Första dagliga | Dagligt Allehanda 1776 | Wikipedia |
| Aftonbladet 2006 | 416 500 ex. vardagar | Wikipedia |
| Expressen 2006 | 326 000 ex. | Wikipedia |
| Dagens Nyheter | Start 1864 | Wikipedia |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk lagstiftning
Enligt svensk lag är en dagstidning en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt med minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Minst ett nummer per vecka krävs för klassificering i Sverige.
Internationella skillnader
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Även publikationer med längre intervall än dagligen kan kvalificera.
Historiska kriterier
NE anger sedan 1800-talet fyra nyckelkriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Etymologi
Ordet belades i svenskan 1780 och syftar på regelbunden utgivning. ”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder underrättelse eller nyhet, kopplat till postleverans.
”Tidning” relaterar till Ordinari Post Tijdender från 1645.
Språklig utveckling
Namn som Dagbladet betonar daglig tryckning, från latinets diurnus via franska jour. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. Språktidningen beskriver kopplingen till tider och nyheter.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Utgivning startade på 1600-talet med Ordinari Post Tijdender 1645, digitaliserad 2006. Antalet ökade under 1700-talet.
Dagligt Allehanda blev 1776 den första dagliga tidningen. På 1800-talet växte pressen och drev demokratisering. Exempel: Dagens Nyheter 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Helsingborgs Dagblad 1867.
Svenska dagstidningar har höga upplagor trots TV och internet, jämfört med andra länder.
Upplagor från 2006: Aftonbladet 416 500 (oberoende socialdemokratisk), Expressen/GT/Kvällsposten 326 000 (oberoende liberal).
Tidlinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Wikipedia
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1780: Ordet ”dagstidning” belagt.
- 1800-tal: Stark tillväxt, demokratisering.
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1867: Helsingborgs Dagblad.
- 2006: Digitalisering av tidiga tidningar; Aftonbladet störst med 416 500 ex.
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerat | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition per lag: minst veckovis. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Kriterier: periodicitet, aktualitet m.m. | Exakta internationella variationer. |
| Historia från 1645. | Nuvarande marknadstrender. |
| Etymologi från 1780. | Senaste digitaliseringsframsteg. |
Synonymer och samhällsroll
Synonymer är dagblad, avis och nyhetsblad. Tyda och Synonymer.se listar dessa.
Dagstidningar förmedlar nyheter och strukturerar åsikter för allmänheten. De präglas av universalitet och publicitet.
Källor och referenser
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.” Wikipedia: Dagstidning
”Sedan 1800-talet präglas begreppet av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.” NE
”Tidning härstammar från fornsvenska tidhning.” Språktidningen
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningar är regelbundna nyhetsmedier med rötter i 1600-talets Sverige. De definieras av lag och kriterier som aktualitet och bredd, med stark historisk utveckling trots moderna utmaningar.
Är en veckotidning en dagstidning?
Ja, i Sverige räcker minst ett nummer per vecka enligt lag. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad betyder universalitet för dagstidningar?
Bred täckning av värld och samhälle, ett kriterium sedan 1800-talet.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda från 1776.
Vilka är största dagstidningarna?
2006: Aftonbladet 416 500 ex., Expressen 326 000 ex.
Varför heter det dagstidning om det inte är dagligen?
Ordet belades 1780 för regelbunden utgivning, inte strikt daglig.
Hur relaterar avis till dagstidning?
Avis är en synonym, från äldre språkbruk.
Påverkar digitalisering dagstidningar?
De behåller höga upplagor trots TV och internet.
Du vill inte missa
Nackdelar med att byta bank – Undvik Oväntade Kostnader
Hur mycket nikotin i en snus – Fakta om Dos, Hälsa och Risker
Sam Taylor-Johnson – Biografi, Filmer, Barn och Nationalitet
Insidious: Chapter 2 – Streama, handling och rollista i Sverige
Rollistan i la casa de papel – Karaktärer och Säsongsinfo
Göra egna ljus av gammalt stearin – Säker steg-för-steg-guide
