En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa egenskaper skiljer den från andra publikationer.
Svenska dagstidningar har en lång historia och behåller en stark ställning trots digitalisering.
Vad definierar en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Sverige kräver minst ett nummer per vecka, internationell statistik ofta minst två.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Ordet dagstidning belagt sedan 1780.
- Tidning härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet.
- Engelsk översättning är daily newspaper.
- Dagblad relaterar till latin diurnus, daglig.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Lag i Sverige | Minst en gång per vecka | Kryssakuten |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Hyponymer | Morgontidning, kvällstidning | Wiktionary |
| Etymologi | Belagt 1780 | Wiktionary |
| Ursprung tidning | Fornsvenska tidhning | Janolof Bengtsson |
| Dagblad | Latin diurnus | Språktidningen |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
I Sverige räcker ett nummer per vecka för att klassas som dagstidning, medan internationell statistik ofta kräver minst två.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Tidiga århundraden
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 är en av de första, senare kallad Post- och Inrikes Tidningar.
1700-talet
Antalet tidningar ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 var den första som utkom alla dagar.
1800-talet och framåt
Pressen växte starkt på 1800-talet och bidrog till demokratisering och opinionsbildning. Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Siffror från 2006 visar höga upplagor trots minskande läsare, jämfört med andra länder.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, hade 416 500 exemplar på vardagar 2006. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år.
Svenska dagstidningar har påverkats av digitala medier men behåller stark ställning.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning syftar på daglig utgivning och är belagt sedan 1780.
Tidning kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse, inte tidsperiod.
Upplagor som 416 500 för Aftonbladet avser 2006 och kan ha förändrats.
Viktiga milstolpar i svensk presshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 2006: Höga upplagor för Aftonbladet och Expressen.
Etablerade fakta kontra oklart
| Etablerat | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Minst ett nummer per vecka i Sverige | Internationella krav varierar, ofta minst två |
| Ordet belagt 1780 | Exakta moderna upplagor efter 2006 |
| Kriterier: periodicitet m.m. | Påverkan av digitala medier i detalj |
Bakgrund och betydelse
Dagstidningar erbjuder allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. De har spelat en central roll i samhällsutvecklingen. Las mer hos Australiainsight.
Digitaliseringen utmanar tryckta upplagor, men formatet lever kvar.
Källor till informationen
Svenska dagstidningar har historiskt haft höga upplagor.
Sammanfattning om dagstidningen
Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talet. Den präglas av aktualitet och universalitet, med stark svensk tradition trots förändringar.
Vad krävs för att vara dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst en gång per vecka.
Vilka är hyponymer till dagstidning?
Morgontidning och kvällstidning.
När startade de första svenska dagstidningarna?
Sedan 1600-talet, med Ordinari Post Tijdender 1645.
Vad betyder ordet tidning?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet.
Hur stora var upplagorna 2006?
Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000 på vardagar.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper.
Påverkas dagstidningar av digitala medier?
Ja, men de behåller stark ställning i Sverige.
Du vill inte missa
Hur länge växer man som kille? Pubertet och slutlängd
G Pro X Superlight – Lätt och Effektiv Gamingmus
Serena van der Woodsen – Glamour, Drama och Identitet
När börjar barn krypa – Åldrar, variationer och milstolpar
Kim Kardashian Psalm West – Insiktsfull Överblick Av Livet
What to do in London – Utforska Stadens Dolda Pärlor
