Att hålla sig uppdaterad om kriget i Ukraina är en utmaning i sig – mellan officiella uttalanden, motstridiga siffror och ett informationskrig som pågår dygnet runt. Den här artikeln sammanfattar vad vi faktiskt vet om läget 2025, med fokus på de stora frågorna: hur många har stupat, vem har övertaget och vad vill egentligen Putin? Här går vi igenom data från flera källor och pekar på vad som är bekräftat – och vad som fortfarande är oklart.

Invasionens startdatum: 24 februari 2022 ·
Ryska militära förluster (uppskattning): över 600 000 ·
Ukrainska civila döda (FN): över 10 000 ·
Andel av Ukraina under rysk kontroll: cirka 18 %

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakta antalet förluster på båda sidor (enligt Utrikesmagasinet / UI är uppgifterna motstridiga)
  • Om Ukraina kan återta alla ockuperade områden (Utrikesmagasinet / UI)
  • När och hur kriget kan ta slut (Utrikesmagasinet / UI)
3Tidlinjesignal
  • Under 2025 gjordes inga stora landvinningar (Utrikesmagasinet / UI)
  • Ryssland erövrade 5 600 km² – en knapp procent av Ukraina (Dagens Nyheter)
4Vad händer härnäst
  • Minskande västerländskt stöd kan påverka Ukrainas försvarsförmåga (Utrikesmagasinet / UI)
  • Kronisk soldatbrist på båda sidor – inget genombrott i sikte (Utrikesmagasinet / UI)

Sex centrala faktablock som ger en snabb bild av krigets omfattning.

Fakta Värde Källa
Ryska militära förluster (ukrainska uppgifter) över 600 000 Utrikesmagasinet / UI
Ukrainska militära förluster (uppskattning väst) cirka 100 000 Utrikesmagasinet / UI
Civila döda (FN) över 10 000 Utrikesmagasinet / UI
Antal flyktingar (UNHCR) över 6 miljoner Utrikesmagasinet / UI
Andel av Ukraina ockuperat (ISW) cirka 18 % Dagens Nyheter
Tid sedan fullskalig invasion 24 februari 2022

Kan Ryssland vinna kriget mot Ukraina?

Militärt styrkeförhållande

  • Ryssland har numerärt överlägsenhet i soldater och artilleri, men lider av stora förluster – enligt en analys från Utrikesmagasinet vid Utrikespolitiska institutet (UI) bedöms ryska förluster (dödade, skadade, försvunna) uppgå till omkring 1,2 miljoner.
  • Under 2025 kostade det Ryssland i genomsnitt 93 dödade eller skadade soldater att erövra varje kvadratkilometer ukrainsk mark (Utrikesmagasinet / UI).
  • Ukraina har däremot kronisk brist på soldater, enligt samma källa.

Natos och västs stöd

  • Ukraina får avancerade vapen från väst, men det finansiella och militära stödet minskade under 2025 jämfört med 2024 (Utrikesmagasinet / UI).
  • Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har upprepat att alliansen kommer fortsätta stödja Ukraina, men takten i leveranserna har saktats ned.
Vad detta innebär

Ryssland har en långsiktig fördel om västvärldens engagemang avtar – Ukraina kan inte ersätta soldater och materiel i samma takt som Ryssland, även om ryska förlusterna är höga.

Det understryker att krigets utfall i hög grad avgörs av västs uthållighet.

Hur många soldater har Ryssland förlorat i Ukraina?

Officiella siffror från Ukraina

  • Ukrainska generalstaben rapporterar över 600 000 ryska förluster (dödade och skadade).
  • President Volodymyr Zelenskyj har uppgett att cirka 55 000 ukrainska soldater stupat sedan 2022 (Utrikesmagasinet / UI).

Västerländska underrättelseuppskattningar

  • Den ryska sidan bedöms ha omkring 325 000 dödade soldater (Utrikesmagasinet / UI).
  • Om man räknar dödade, skadade och försvunna tillsammans uppgår de ryska förlusterna till omkring 1,2 miljoner, enligt UI:s analys.
  • Skillnaden mellan ukrainska och västerländska siffror är stor – en påminnelse om informationskrigets karaktär.
Slutsats: Ryssland har lidit enorma förluster – troligen över 300 000 döda – men kan fortsätta mobilisera. För Ukraina, med en tio gånger mindre befolkning, är varje stupad soldat svårare att ersätta.

Skillnaderna i siffror visar hur svårt det är att få en entydig bild av krigets verkliga kostnad.

Hur länge kan Ryssland kriga i Ukraina?

Ekonomisk uthållighet

  • Rysk ekonomi påverkas av sanktioner, men landet har ökat sin militära produktion och hittat nya handelsvägar via Kina och Indien.
  • Enligt Utrikesmagasinet / UI har Ryssland fortfarande förmåga att finansiera kriget under överskådlig framtid, även om inflationen ökar.

Tillgång på vapen och soldater

  • Ryssland har ökat militär produktion men lider av personalbrist – en kronisk brist som även drabbar Ukraina.
  • Experter menar att kriget kan fortsätta i flera år om inget förändras, i synnerhet om västvärldens stöd till Ukraina fortsätter att minska (Utrikesmagasinet / UI).
Avvägningen

Rysslands ekonomi tål långa krig, men befolkningsbasen krymper. Ukraina kan inte uthärda ett utnötningskrig utan fortsatt tungt stöd från väst.

Med andra ord: tiden arbetar inte nödvändigtvis till Ukrainas fördel.

Vad vill Putin uppnå med kriget?

Putins uttalade mål

  • Putin kräver demilitarisering och neutralitet för Ukraina – att landet aldrig får gå med i Nato.
  • Målet är att kontrollera Donbass och södra Ukraina, inklusive landförbindelsen till Krim.

Underliggande strategiska syften

  • Långsiktigt syfte att förhindra Natoutvidgning och återupprätta rysk inflytandesfär.
  • Enligt Utrikesmagasinet / UI är Ryssland berett att acceptera höga förluster för att inte framstå som svaga.

”Målet är att skapa en bufferzon så att Nato inte kan hota Ryssland – oavsett kostnad.”

– uttolkning av Kremls strategi enligt UI:s analys

Kan Ukraina vinna kriget mot Ryssland?

Ukrainska framgångar

  • Ukraina har genomfört flera framgångsrika motoffensiver, särskilt återtagandet av Charkiv och Cherson 2022.
  • Under 2023 försvarade sig Ukraina vid Bachmut, som dock föll.

Utmaningar och osäkerheter

  • Beroende av fortsatt västerländskt stöd – minskade leveranser 2025 är en oroande signal (Utrikesmagasinet / UI).
  • Rysslands resurser och folkvilja avgör långsiktigt. Opinion i Ryssland är svårbedömd, men hittills har Putins stöd varit stabilt.

Fyra dimensioner där länderna skiljer sig åt:

Aspekt Ryssland Ukraina
Soldater vid fronten (uppskattning) cirka 600 000 cirka 400 000
Uppskattade dödade soldater (UI) 325 000 55 000 (enligt Zelenskyj)
Militärt stöd utifrån Iran, Kina (indirekt) USA, EU, Nato
Befolkningsstorlek 144 miljoner 37 miljoner (före kriget)
Ekonomisk uthållighet Hög, men inflation stiger Låg utan externt stöd

Trots alla osäkerheter är en sak klar: Ukraina kan inte vinna utan fortsatt massivt stöd från väst.

Tidlinje – Krigets viktigaste händelser

  • 24 februari 2022: Ryssland inleder fullskalig invasion av Ukraina.
  • Våren 2022: Slaget om Kiev; ryska styrkor drar sig tillbaka.
  • Hösten 2022: Ukraina återtar Charkiv och Cherson i motoffensiver.
  • 2023: Intensiva strider om Bachmut; Ryssland tar kontroll.
  • 2024: Rysk offensiv i Charkivregionen; Ukraina håller linjen.
  • 2025–2026: Fortsatt låsning vid fronten; inget slut i sikte.

Bekräftade fakta och det som fortfarande är oklart

Bekräftade fakta

  • Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022
  • Ukraina får militärt stöd från Nato och EU
  • Tusentals civila har dödats – över 10 000 enligt FN
  • Ryssland kontrollerar cirka en femtedel av Ukraina

Vad som är oklart

  • Exakta antalet förluster på båda sidor
  • Om Ukraina kan återta alla ockuperade områden
  • När och hur kriget kan ta slut
  • Putins slutgiltiga mål

”Ukraina kommer inte att ge upp – vi kämpar för vår existens. Men vi behöver säkerhetsgarantier.”

– Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president

”Målet är demilitarisering och neutralitet. Ukraina måste acceptera en ny geopolitisk verklighet.”

– Vladimir Putin, Rysslands president

”Sverige stödjer Ukraina med militärt materiel och humanitärt bistånd – så länge det behövs.”

– Sveriges utrikesminister

”Nato kommer fortsätta leverera vapen till Ukraina. Det är i vårt eget säkerhetsintresse.”

– Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare

Kriget i Ukraina är inne på sitt fjärde år, och båda sidor ser ut att vara fast i ett utnötningskrig. För Sverige och övriga Europa innebär det en långvarig säkerhetspolitisk osäkerhet – antingen fortsätter stödet till Ukraina med ökad takt, eller riskerar vi en rysk framgång som skulle förändra hela den europeiska säkerhetsordningen.

Vanliga frågor

Vad är Natos roll i konflikten?

Nato har inte direkt gått in i kriget, men alliansen koordinerar och levererar militärt stöd till Ukraina genom medlemsländerna.

Hur påverkas Sverige av kriget?

Sverige har skickat militärt materiel, humanitärt stöd och tagit emot ukrainska flyktingar. Kriget har också påskyndat Sveriges Natoansökan.

Vilka länder stöder Ukraina?

USA, EU, Nato-länder, Japan, Australien med flera. Kina och Iran stöder Ryssland indirekt.

Hur många ukrainare har flytt utomlands?

Över 6 miljoner enligt UNHCR, flest till Polen, Tyskland och Tjeckien.

Vad är en humanitär korridor?

En utsedd väg för att evakuera civila från stridszoner, ofta resultat av förhandlingar mellan parterna.

Hur fungerar sanktionerna mot Ryssland?

EU, USA och andra länder har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, riktade mot banker, energi och teknik.

Kan kriget sprida sig till andra länder?

Risken för en utvidgning är låg, men ökar om exempelvis Polen eller Rumänien dras in i striderna.

Vilka är de största slagen i kriget?

Slagen om Kiev, Mariupol, Bachmut, Charkiv och Cherson har varit de mest omfattande.

Relaterad läsning