Nya regler om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar 2026

Det är lätt att tro att ansvaret för rehabilitering bara handlar om långtidssjukskrivningar och fysiska skador. Men från och med 2026 har arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vidgats – nu omfattas även psykisk ohälsa, stress och missbruk.

Lagrum: 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken ·
Plan för återgång i arbete: Senast dag 30 ·
Nya regler 2026: Omfattar psykisk ohälsa, stress, missbruk ·
Ansvar: Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering

Fyra punkter, ett mönster: lagtexten blir tydligare, men det praktiska arbetet vilar på arbetsgivarens förmåga att anpassa arbetsmiljön.

Vilken lag reglerar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?

Socialförsäkringsbalken 30 kap. 6 a §

Grunden finns i 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken. Enligt Arbetsgivarverket (statlig myndighet) anger paragrafen att arbetsgivaren ska svara för att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genomförs. Syftet är att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren.

Paragrafen kompletteras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Ansvaret innebär också att arbetsgivaren efter samråd med den anställde ska lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att rehabiliteringsbehovet ska kunna klarläggas (Arbetsgivarverket).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket (tillsynsmyndighet) föreskriver att arbetsgivaren ska ha en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Det innebär att det inte räcker med att agera när någon blir sjuk – systemet ska vara på plats redan innan. Ansvaret omfattar åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den egna verksamheten.

Vad detta innebär: Du som arbetsgivare måste kunna visa att det finns rutiner för att fånga upp signaler på ohälsa, oavsett om det gäller fysiska besvär eller psykisk stress.

Hur långt sträcker sig arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?

Psykisk ohälsa och stress omfattas

Den stora förändringen från 2026 är att psykisk ohälsa, stress och missbruk nu uttryckligen ingår i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Enligt Qurant (expertblogg) har detta tidigare varit otydligt, vilket lett till att många arbetsgivare inte agerat i tid. Nu blir det obligatoriskt att inkludera även dessa tillstånd i rehabiliteringsarbetet.

Ansvaret omfattar att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö samt ha en plan för arbetsplatsinriktad rehabilitering när en anställd blir sjuk eller skadad. Arbetstagarens individuella behov ska styra åtgärderna – det räcker inte med schablonlösningar.

Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Arbetsgivarens ansvar sträcker sig till individuella åtgärder i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket anger i sina riktlinjer att du som arbetsgivare ska vid behov göra individuella åtgärder i arbetsmiljön. Det kan handla om ändrade arbetstider, andra arbetsuppgifter eller tekniska hjälpmedel.

En viktig gräns: ansvaret gäller bara åtgärder som är möjliga inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Om arbetstagaren behöver rehabilitering som ligger utanför arbetsplatsen – till exempel medicinsk behandling – övergår ansvaret till hälso- och sjukvården.

Mönstret: Ansvaret är brett men inte oändligt. Kärnan är arbetsplatsens möjligheter – du måste anpassa det du kan påverka, men inte det som ligger utanför.

När har arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar?

När arbetstagaren återgår i arbete

Det enklaste svaret: när arbetstagaren kan arbeta i samma omfattning som före sjukfrånvaron, eller när alla rimliga anpassningar har prövats. Arbetsgivarverket betonar att ansvaret är fullgjort först när arbetstagaren antingen har kunnat återgå i arbete eller när det står klart att inga ytterligare arbetsplatsinriktade åtgärder kan leda till återgång.

När alla rimliga åtgärder vidtagits

Här krävs en dokumenterad process. Du ska kunna visa att ni har kartlagt arbetstagarens situation, genomfört samråd, provat olika anpassningar och utvärderat resultatet. Först då kan ansvaret anses vara fullgjort. Observera att detta är en löpande process – om arbetstagarens hälsa förändras kan ansvaret åter aktualiseras.

Implikationen: Att avsluta rehabiliteringen utan dokumentation är riskabelt. En arbetstagare som senare anser sig ha blivit övergiven kan driva frågan i Arbetsdomstolen. Spara alltid minnesanteckningar och beslut.

När måste arbetsgivaren göra en rehabiliteringsplan?

Vid sjukskrivning som förväntas vara minst 60 dagar

Enligt Försäkringskassan (socialförsäkringsmyndighet) måste du som arbetsgivare ta fram en plan för återgång i arbete om medarbetaren förväntas vara sjuksriven i minst 60 dagar. Om medarbetaren förväntas kunna arbeta i samma omfattning inom 60 dagar behövs ingen plan.

Planen ska tas fram senast dag 30

Planen ska vara klar senast dag 30 i sjukperioden. Det är ett hårt tidskrav – från dag 31 ska planen finnas på plats och vara känd för både arbetstagaren och Försäkringskassan. Planen ska innehålla konkreta åtgärder, ansvarsfördelning och en tidsplan för återgång.

Vad som krävs: kartläggning av arbetsuppgifter, bedömning av anpassningsbehov, samråd med arbetstagaren och en realistisk tidplan. Försäkringskassan tillhandahåller en mall, men ansvaret för att planen blir verklighet ligger på arbetsgivaren.

Vad gäller för 80-90-100?

Modellens syfte

80-90-100 är en rehabiliteringsmodell som används av vissa arbetsgivare, bland annat i Lunds kommun. Modellen innebär att arbetstagaren efter sjukskrivning successivt ökar sin arbetstid – från 80 procent till 90 procent och slutligen till 100 procent – medan lönen behålls på 100 procent under hela perioden. Syftet är att skapa trygghet och minska risken för återfall.

Implementering i Lunds kommun

Lunds kommun har använt modellen med goda resultat. Enligt interna utvärderingar har återgången i arbete ökat och sjukfrånvaron minskat. Modellen är inte lagstadgad men anses av många arbetsgivare vara en framgångsrik praktisk tillämpning av rehabiliteringsansvaret.

Vad detta innebär för dig: Även om 80-90-100 inte är en lagkrav, visar den att flexibla och generösa anpassningar lönar sig. För arbetsgivare med hög sjukfrånvaro kan det vara värt att överväga modellen som ett komplement till den lagstadgade planen.

Steg-för-steg: Så fullgör du ditt rehabiliteringsansvar

1. Utse en rehabiliteringsansvarig – en kontaktperson som samordnar alla insatser (Försäkringskassan).
2. Gör en tidig kartläggning – så snart arbetstagaren blir sjukskriven, utred arbetsuppgifter, anpassningsbehov och arbetstagarens egna önskemål.
3. Samråd med arbetstagaren – enligt lag ska du efter samråd med den anställde lämna uppgifter till Försäkringskassan (Arbetsgivarverket).
4. Ta fram en plan för återgång i arbete – senast dag 30 om sjukskrivningen förväntas bli minst 60 dagar. Använd Försäkringskassans mall.
5. Genomför anpassningar – ändra arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö efter behov. Dokumentera varje åtgärd.
6. Följ upp regelbundet – ha avstämningar varannan vecka eller oftare. Justera planen om det behövs.
7. Avsluta dokumenterat – när arbetstagaren återgått eller när alla rimliga åtgärder är prövade. Spara all kommunikation och alla beslut.

Sex steg, en slutsats: rehabilitering är en process, inte en punktinsats. Den arbetsgivare som arbetar systematiskt minskar både risken för långtidssjukskrivning och för juridiska efterspel.

Tidlinje för rehabiliteringsansvaret

Implikationen: Skillnaden mellan 2018 och 2026 är inte bara en utökning av diagnoser – det är en grundläggande förändring i synen på vad en arbetsgivare förväntas göra. Psykisk ohälsa är inte längre en privat angelägenhet; det är en arbetsmiljöfråga.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

• Rehabiliteringsansvar regleras i 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken (Arbetsgivarverket)
• Plan för återgång i arbete ska tas fram senast dag 30 vid förväntad sjukskrivning minst 60 dagar (Försäkringskassan)
• Nya regler från 2026 omfattar psykisk ohälsa, stress och missbruk (Qurant)
• Arbetsgivaren ska ha en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (Arbetsgivarverket)

Vad som är oklart

• Exakt omfattning av psykisk ohälsa i praktiken – vilka diagnoser räknas?
• Hur länge gäller ansvaret efter att rehabiliteringen avslutats?

Sex punkter bekräftade, två oklara. Mönstret är tydligt: lagstiftaren har dragit upp ramarna, men det praktiska utfallet avgörs av Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans framtida tolkningar.

Experter om rehabiliteringsansvaret

”Även psykisk ohälsa, stress och missbruk omfattas nu av arbetsgivarens ansvar.”

– Sverigerapport (nyhetsrapportering 2026)

”Du som arbetsgivare ska vid behov göra individuella åtgärder i arbetsmiljön.”

– Arbetsmiljöverket (tillsynsmyndighet)

”Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som syftar till att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren.”

– Arbetsgivarverket (statlig myndighet)

Två myndigheter och en nyhetskälla – samstämmiga i sak. Budskapet är entydigt: det finns ingenstans att gömma sig. Ansvaret är brett och det är du som arbetsgivare som bär det.

Vanliga frågor

Relaterad läsning

• Åklagarens tidsfrist att väcka åtal
• Vad är en faktura? – grundläggande juridik för företag

För dig som arbetsgivare är konsekvensen klar: antingen investerar du i systematisk rehabilitering med tydliga rutiner för psykisk ohälsa, eller riskerar du att hamna i en rättslig process som kostar både tid och förtroende.